I en dystopisk framtid följer vi Skärseldens dagbok, när vekligheten sakta glider ur hans grepp.


(Tänk på att detta är en blogg så du bör börja med äldsta inlägget)


Dag 1

Jag är Skärselden. Jag är rengöringen av själar, och det här är min dagbok.

Jag är en av de få som fortfarande vandrar på jorden, jag söker fortfarande efter överlevande, men hyser ingen större förhoppning att finna några.
Men det är inte därför jag valt att skriva denna dagbok. Skälet ligger i själarna.

Jag har aldrig någonsin haft så här pass många själar i mig på en och samma gång. Därför kan jag aldrig föreställa mig komplikationerna det kan komma att innebära.

Jag har märkt mig stundtals förlora kontrollen av min kropp. Jag finner mig göra saker utan att beordra kroppen att göra dem. Från en början var det bara triviala saker som att jag kunde plocka upp saker utan att tänka på det, släppa dem igen mot min vilja, diverse småsaker bara. Men med tiden konstaterade jag allt mer att något var fel. Jag kom på mig själv med att spegla mig i vattnet, och fråga mig själv vem spegelbilden föreställde. Som om någon annan frågade det, men att det likväl var jag som yttrade frågan.
Ibland ser jag frågande på saker jag sett hundra gånger tidigare som om jag ser den för första gången.
Jag blev rädd när jag härom dagen gick och utförde mina behov bakom en sten, utan att jag själv beordrade min kropp att göra det.

Den enda anledningen jag kan komma att tänka på är att själarna börjat få tag om mig. Jag fruktar för vad detta kan förebåda. Det är därför jag nu valt att skriva denna dagbok. Att anteckna dag för dag hur det hela utvecklas. Jag hade tänkt skriva ner alla avvikelser. Triviala så som väsentliga. Jag skall försöka att inte utesluta någonting.

Jag hoppas bara att det är tomheten kring mig som får mig att inbilla mig det hela. Men tyvärr bävar jag för att det inte är så.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar