Jag tyckte mig höra någon prata när jag kom till en ruinstad. Jag vet inte vilken stad det var, vad den förut kallats. Den var likt de övriga jag vandrat genom. Död och förfallen.
Men för ett ögonblick tyckte jag höra någon viska, och jag kände mig iakttagen. Det var så längesen jag kände den känslan att jag inte ens är säker på att det var det jag kände. Men det kändes likväl behagligt på ett obekvämt sätt. Jag hoppas på att få känna känslan fler gånger.
Jag fann dock aldrig något vid liv som kunde yttrat det viskande lätet jag tyckte mig ha hört. Förmodligen inbillade jag mig det hela, men det var en trevlig inbillning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar